Företagslarm för lager: portar, zoner och åtgärd
Ett lagerlarm avgörs av två saker: att varenda öppning i lokalens ytterkant finns med i inventeringen, och att någon i förväg har bestämt vad som ska hända när larmet går en söndagsnatt. Portar, lastkajer, takluckor och gångdörrar skiljer lagret från kontoret, och det är de som lättast faller utanför offerten. Börja med en fysisk runda längs omslutningsytan, lägg volym- och punktskydd innanför efter godsets värde och läs försäkringsbrevet innan du bestämmer nivå. Ska larm, kamerabevakning och passage sitta i samma system är det en fråga att ställa redan i första offertsamtalet, och Avarn Security beskriver plattformen Nextra som en sådan gemensam yta.
Vad skiljer ett lagerlarm från ett kontorslarm?
Kontoret har öppningar i ungefär mänsklig storlek och en yta som en detektor ser rakt över. Lagret har portar på flera meter, en lastkaj där skalet i praktiken står öppet halva arbetsdagen och invändiga ytor som både är höga och skymda av gods. Samma larmklass kan därför betyda helt olika mängd teknik i två lokaler, och det är precis där offerterna börjar skilja sig åt.
Stöldskyddsföreningen delar in skyddet i lager som byggs på varandra. Skalskyddet bevakar lokalens yttre gräns, och SSF räknar magnet-, glas-, vibrations- och linjedetektorer bland exemplen. Innanför ligger försåtskyddet i de passager en inkräktare måste igenom, volymskyddet som täcker rummens ytor och punktskyddet riktat mot ett enskilt värde. För ett lager är den uppdelningen mer än teori, eftersom den avgör vilken rad i offerten du ska ifrågasätta.
| Skyddsnivå | Det här bevakas | I lagret handlar det om |
|---|---|---|
| Skalskydd | Lokalens yttre gräns och dess öppningar | Lastportar, gångdörrar, nödutgångar, fönster och takluckor |
| Försåtskydd | Passager en inkräktare måste ta sig igenom | Slussen vid godsmottagningen, korridoren mellan kontor och hall |
| Volymskydd | Ytorna innanför skalet | Hallgolvet, gångarna mellan pallställen, mellanplan och lastzon |
| Punktskydd | Ett enskilt föremål eller utrymme | Värdeburen, det låsta rummet för stöldbegärligt gods, verktygsförrådet |
Räkna öppningarna innan du frågar efter pris
Det som ska larmas kallas ofta omslutningsyta. I Länsförsäkringars grundkrav för inbrottslarm beskrivs den som bland annat vägg, golv, tak, dörr, port, lucka och fönster. Det är ett enskilt försäkringsbolags eget kravexempel och ingen allmän standard för alla lager, men det visar hur brett begreppet är. Golvet och innerväggen mot grannens lokal räknas alltså med, även om ingen tänker på dem när man går rundan.
Gör rundan själv med telefonen i handen och fotografera varje öppning. En leverantör som kommer på besök i tjugo minuter hinner sällan hitta takluckan över mellanplanet eller gångdörren bakom pallställen, och det du inte visar hamnar inte i offerten.
Gå igenom lagrets omslutningsyta punkt för punkt
- Varje port för sig: typ av port, om den larmas i stängt läge och hur den hanteras när den står öppen under drift
- Lastkajen med kajportarna, eventuell sluss och gångdörren bredvid, som ofta är den som används i praktiken
- Gångdörrar och nödutgångar, inklusive de som bara ska öppnas vid utrymning
- Fönster, ljusinsläpp och takluckor som går att nå från tak, ställning eller ett uppställt fordon
- Innerväggar mot grannlokal, trapphus eller gemensamt förråd, som hör till omslutningsytan trots att de inte vetter ut
- Golv och tak där lokalen gränsar mot källare, kulvert eller vind
- Grindar och portar i staketet, om gods eller fordon står uppställda utomhus
- Öppningar som tillkommit efter senaste ombyggnaden och aldrig kom med i ritningen
Källa: Länsförsäkringar, Grundkrav för inbrottslarm (försäkringsgivarens eget kravexempel) samt Stöldskyddsföreningens guide om inbrottslarm.
Hur detekterar man i en hall med hög takhöjd och fulla pallställ?
En volymdetektor behöver fri sikt över den yta den ska bevaka. Pallställ, staplat gods, mellanplan och tillfälliga uppställningar skapar skuggor som inte syns på en planritning, och i ett lager flyttar de sig dessutom. Det är därför antalet detektorer sällan går att räkna fram från kvadratmeter. Larmklass 1 kräver enligt SSF minst två volymdetektorer, vilket säger något om golvnivån i normen men ingenting om vad en hall på tusen kvadratmeter behöver.
Kräv en detektorlista per zon med en motivering till varje val, och be leverantören beskriva vad som händer med täckningen när lagret byggs om. Vilken detektortyp som passar en fyra meter bred takskjutport avgörs i projekteringen och är inget du behöver kunna själv. Däremot ska valet stå i klartext i offerten, för det är den raden som skiljer ett genomtänkt förslag från ett schablonpaket.
Stöldbegärligt gods: punktskydd i stället för mer volymskydd
I många lager står en liten del av volymen för större delen av värdet. Då blir svaret sällan fler detektorer över hela hallen, utan att det stöldbegärliga samlas i en bur eller ett låst rum som får eget punktskydd. Larmet upptäcker, men det är mekaniken som håller emot medan åtgärden är på väg. Den mekaniska sidan mäts i skyddsklass enligt SSF 200, och Stöldskyddsföreningens guide om skyddsklass är rätt ställe att stämma av kraven mot innan du bygger om.
Vill du dessutom kunna se vad som utlöste larmet innan någon åker ut går kameror att koppla ihop med larmet, och förutsättningarna för lastzoner och stora ytor tar vi i genomgången av kamerabevakning för lager. Där ligger också reglerna för hur och var du får bevaka.
Larmområden som följer skiften, inte planritningen
Sektionering betyder att anläggningen delas in i larmområden som går att larma på och av var för sig. I ett lager är det ofta den funktion som avgör om larmet faktiskt används. Godsmottagningen kan vara i drift på morgonen medan höglagret fortfarande är larmat, och kontorsdelen kan vara bemannad utan att någon behöver koppla bort hallen. Ett larm som måste stängas av i sin helhet för att en chaufför ska lasta klockan sex står avstängt betydligt oftare än någon tänkt sig.
Fråga hur många larmområden som ingår i grundpriset, vad ett extra område kostar och vem som får larma av vilket. Behörigheterna hänger ihop med vem som över huvud taget kan låsa upp en port och vid vilka tider, och det spåret behandlas i genomgången av passersystem för lager och industri.
Är temperatur- och driftlarm samma sak som inbrottslarmet?
Nej, inte automatiskt, och det är en av de vanligaste missförstånden i ett lageravtal. Sector Alarm beskriver temperatur- och luftfuktighetsövervakning som en del av sitt eget erbjudande, vilket visar att det finns på marknaden. Men det säger ingenting om vad någon annan leverantör inkluderar, och ett inbrottslarm övervakar inte kylan i frysrummet bara för att båda signalerna råkar gå genom samma centralapparat.
Har du temperaturkänsligt gods, sprinkler eller kylanläggning behöver du fråga rakt ut om driftlarm ingår i samma avtal, om signalen går till samma larmcentral, vilken åtgärd som är avtalad för ett driftlarm och vem som blir uppringd klockan tre på natten. Åtgärden är sällan väktarutryckning, utan oftare en kontaktperson eller en jourtekniker, och den skillnaden bör stå skriven innan du behöver den.
Försäkringsbrevet bestämmer nivån
Det finns ingen larmklass som gäller alla lager. Normen SSF 130 omfattar centralanslutna inbrotts- och överfallslarm för bland annat lager och industrier, med krav på projektering, installation, provning och dokumentation, men vilken klass just din verksamhet ska nå står i försäkringsbrevet eller i ett hyres- eller kundavtal. Be om kravet skriftligt innan du tar in offerter. Enligt Stöldskyddsföreningens guide om larmklasser skiljer sig nivåerna åt så här.
| Larmklass | Så är anläggningen uppbyggd | Det praktiska utfallet i lagret |
|---|---|---|
| Klass 2 | Skalskydd i kombination med invändigt volymskydd | Öppningarna larmas och detektorer täcker delar av ytan innanför |
| Klass 3 | Skalskydd och i princip fullständigt volymskydd | I stort sett hela hallen ska täckas, vilket med pallställ ofta betyder betydligt fler detektorer |
| Klass 4 | Skal- och volymskydd för samtliga utrymmen | Även teknikrum, förråd och utrymmen utan gods omfattas |
Villkoret kan också ställa krav på vem som utför arbetet. Svensk Försäkrings FTR 130:4 anger, när det särskilda villkoret gäller, att anläggningen ska utföras av en certifierad anläggarfirma och att det ska finnas ett larmförmedlingsavtal med en larmcentral enligt SSF 136. För klass 2 till 4 anges dessutom minst en revision om året, med högst 15 månader mellan revisionerna. Räkna in den återkommande revisionen i driftkostnaden redan när du jämför offerter, så slipper du posten som en överraskning år två.
Vad händer när larmet går på ett obemannat lager?
Kedjan är densamma oavsett bransch: detektorerna känner av något, centralapparaten bearbetar signalerna, larmsändaren för meddelandet vidare till larmcentralen och där startar den åtgärd ni har avtalat. Securitas beskriver på sin larmcentralssida hur operatören bedömer larmet och följer en överenskommen instruktion, där kontaktperson, väktare eller myndighet blir aktuella beroende på vad som står i den. Det är leverantörens eget upplägg, men det pekar på rätt fråga: vem gör vad, och hur lång tid tar det till din adress?
För ett lager på ett industriområde utan grannar är just den frågan tyngre än i en stadskärna. Låt åtgärdsinstruktionen namnge kontaktordningen, ange vad som gäller om ingen svarar, klargöra om väktaren har nyckel och kod för att komma in och slå fast vem som låser och återställer efteråt. Hur hela kedjan hänger ihop, och vilka poster ett larmavtal består av, går vi igenom i grundgenomgången av företagslarm.
Så tar du in en offert som går att jämföra
- Hämta kravet skriftligt. Fråga försäkringsbolaget om larmklass, krav på anläggarintyg och krav på larmcentral, och be att få svaret på papper.
- Gå rundan och pricka av omslutningsytan. Fotografera portar, luckor och dörrar enligt checklistan ovan och numrera dem.
- Rita larmområdena efter verkligheten. Utgå från när folk faktiskt är på plats och vilka delar som behöver vara i drift samtidigt.
- Skriv åtgärdsinstruktionen innan du frågar. Vem kontaktas, i vilken ordning, vem åker ut och vad händer om ingen svarar.
- Skicka samma underlag till två eller tre leverantörer. Jämför sedan detektorlista per zon, larmområden och åtgärd, inte månadsbelopp mot månadsbelopp.
Har du lager på mer än en adress är det värt att fråga om leverantören kan visa alla anläggningar i samma vy, så att en ändring i behörigheter eller larmområden inte behöver göras på tre håll. Avarn Security beskriver plattformen Nextra som en gemensam yta för larm, kamerabevakning och passersystem, med realtidskontroll, översikt över flera anläggningar och koppling till bolagets egen larmcentral. Ska larmet dessutom följas av en insats på plats beskriver Avarn larmutryckning där närmaste väktare åker ut.
Annonslänk: vi kan få ersättning när du går vidare via länken.
Vanliga frågor om lagerlarm
Vad är ett företagslarm klass 2?
Larmklass 2 enligt SSF 130 kombinerar skalskydd med invändigt volymskydd. I ett lager betyder det att öppningarna i omslutningsytan larmas och att detektorer täcker delar av ytan innanför. Nivån förekommer ofta som försäkringskrav, men läs alltid vilken klass som står i ditt eget villkor innan du beställer.
Vad gör en larmsändare?
Larmsändaren för larmmeddelandet vidare från centralapparaten till larmcentralen eller en annan mottagare. För ett lager utanför tätort är det värt att fråga hur överföringen övervakas och vad som händer om förbindelsen bryts, eftersom en tyst sändare gör resten av anläggningen verkningslös.
Vad ska ingå i en offert för lagerlarm?
Offerten ska visa vilka öppningar som larmas och med vilken detektortyp, hur ytan innanför täcks, hur anläggningen delas in i larmområden, vad installationen kostar, vilken larmcentral signalen går till och vilken åtgärd som är avtalad. Utan detektorlista per zon går två offerter inte att jämföra.
Hur skyddas ett lager när det är obemannat?
Det mekaniska skyddet håller emot, larmet upptäcker intrånget och larmcentralen startar den åtgärd som står i avtalet. Skriv åtgärdsinstruktionen i förväg med namngiven kontaktordning, och bestäm vad som ska hända om ingen svarar mitt i natten. Ett larm utan avtalad åtgärd blir bara en signal som ingen agerar på.