Så fungerar ett företagslarm
Ett företagslarm är fem delar i en kedja, inte en enda produkt. En sensor upptäcker en händelse och skickar signalen till en centralapparat, som bearbetar den och styr larmsändaren, som i sin tur för meddelandet vidare till en larmcentral eller annan mottagare. Sist kommer åtgärden: det som händer när någon faktiskt tar emot larmet. Håller ni isär de fem delarna blir det tydligt vad ni köper i en offert, och var i kedjan olika leverantörer faktiskt skiljer sig åt.
Hur fungerar ett larmsystem?
Grundprincipen är densamma oavsett leverantör. Stöldskyddsföreningen beskriver hur detektorer skickar signaler till en centralapparat, som tar emot, bearbetar och sänder vidare informationen, medan en larmsändare för larmmeddelandet ut ur lokalen till en larmcentral eller annan mottagare. Det som skiljer olika anläggningar åt är inte principen utan omfattningen: hur många sensorer, vilken typ av skydd de ger, och vad som händer i andra änden av larmsändaren.
- Sensorn upptäcker. En detektor registrerar en händelse, till exempel att en dörr öppnas, ett fönster krossas eller att rörelse sker i en yta som ska vara tom.
- Centralapparaten bearbetar. Den tar emot signalen från sensorn, avgör om den ska räknas som larm utifrån hur anläggningen är programmerad, och styr det som ska hända lokalt, till exempel en sirén.
- Larmsändaren överför. Meddelandet skickas ut ur lokalen, oftast via flera vägar samtidigt så att ett avbrott i en av dem inte tystar larmet helt.
- Larmcentralen tar emot och bedömer. En operatör hos den mottagande larmcentralen ser larmet, verifierar det utifrån de verktyg som finns, till exempel bild eller återuppringning, och avgör vad som ska hända härnäst.
- Åtgärden sker enligt instruktion. Beroende på vad ni har avtalat kontaktas en namngiven person, en väktare larmas ut, eller polis och räddningstjänst kopplas in.
Vill ni veta hur ägd teknik utan de sista två stegen skiljer sig från en fullständig tjänst finns den avvägningen i genomgången av företagslarm utan abonnemang.
Skalskydd, volymskydd och punktskydd – vad täcker sensorerna?
Sensorerna i steg ett delas in efter var i lokalen de sitter och vad de ska upptäcka. Enligt Stöldskyddsföreningen byggs skalskyddet, alltså skyddet av lokalens yttre gräns, med magnet-, glas-, vibrations- och linjedetektorer på dörrar, portar och fönster. Volymskyddet är ett eget lager som täcker ytorna innanför skalet, medan punktskydd och försåtskydd riktas mot något specifikt, till exempel ett kassaskåp eller ett serverrum.
| Skyddstyp | Vad den täcker | Typisk placering |
|---|---|---|
| Skalskydd | Lokalens yttre gräns: dörrar, portar, fönster | Ytterdörr, lastport, fönster på markplan |
| Volymskydd | Ytan innanför skalet | Öppna kontorsytor, lagergångar, försäljningsytor |
| Punktskydd / försåtskydd | Ett specifikt objekt eller en specifik plats | Kassaskåp, serverrum, dokumentskåp |
Vad är skillnaden mellan larmklass 1 och 2?
Larmklassen beskriver hur mycket av kedjans första steg som krävs, inte ett produktbetyg. Enligt SSF 130 bygger klass 1 på invändigt volymskydd, medan klass 2 lägger till skalskydd. Högre klasser, upp till 4 och en klass R, ställer i sin tur högre krav på bland annat sabotageskydd. Vilken klass som gäller är oftast inte ett fritt val utan något ett försäkringsvillkor pekar ut. Vad de olika klasserna innebär i detalj, och hur larmklass skiljer sig från skyddsklass enligt SSF 200, går vi igenom i genomgången av larmklasser och skyddsklasser.
Vad gör larmcentralen med signalen?
Det fjärde steget, larmcentralen, är den del av kedjan där mest av det praktiska ansvaret ligger. SSF 136 omfattar larmcentraler som tar emot och förmedlar inbrotts-, brand- och överfallslarm. I ett leverantörsexempel beskriver Securitas hur en operatör bedömer den inkommande signalen och följer kundens åtgärdsinstruktion, som kan omfatta kontaktperson, väktare, polis eller räddningstjänst. Det är en modell för att förklara avtalsdelen, inte en garanti som gäller alla larmcentraler lika. Hur mottagning, verifiering och åtgärd hänger ihop mer i detalj finns i genomgången av hur en larmcentral fungerar.
Vad händer om ett inbrottslarm går?
Det beror helt på vad ni har skrivit in i åtgärdsinstruktionen, som är er egen text, inte leverantörens standardval. En vanlig ordning är att larmcentralen först försöker verifiera händelsen, till exempel med bild eller återuppringning, för att sortera bort falsklarm. Bedöms larmet som verkligt går det vidare enligt kontaktordningen: en namngiven person kontaktas, en väktare skickas ut, eller polis och räddningstjänst larmas beroende på vad som gäller för just er anläggning. Utan en tydlig instruktion är det larmcentralens standardrutin som avgör, inte ert eget behov.
- Vilken larmcentral tar emot signalen, och är den certifierad enligt SSF 136?
- Hur verifieras larmet innan någon larmas ut: bild, ljud eller återuppringning?
- Vem står först, andra och tredje i kontaktordningen, och vad händer om ingen svarar?
- Ingår väktarutryckning, eller faktureras den per tillfälle?
Källa: SSF 136; Securitas, Larmcentral (leverantörsexempel på åtgärdsprocess).
Vem får installera och certifiera anläggningen?
Att montera enklare utrustning i egen lokal kräver i sig ingen certifiering. Kravet uppstår när en kravställare, till exempel ett försäkringsvillkor, pekar på SSF 130 för centralanslutna larm. Då följer normalt även krav på anläggarintyg från en certifierad anläggarfirma enligt SSF 1015. Stöldskyddsföreningen pekar ut certifieringsorgan för både SSF 1015 och SSF 136, vilket är relevant att kontrollera när en kravställare efterfrågar certifiering, men ingen generell regel för varje larm som installeras.
Nästa steg
När kedjan är tydlig blir nästa steg att sätta den i relation till er egen lokal: vilka zoner som behöver vilket skydd, vilken larmcentral som ska ta emot signalen och vad åtgärdsinstruktionen ska säga. Det arbetet, och hur ni jämför offerter utifrån det, finns i guiden till att jämföra företagslarm.
Vanliga frågor om hur ett företagslarm fungerar
Vilka larm är godkända av SSF?
SSF publicerar normer, till exempel SSF 130 för centralanslutna inbrottslarm, SSF 1015 för anläggarfirmor och SSF 136 för larmcentraler, men ”godkänt av SSF” är inget generellt intyg som gäller alla larm. Är certifiering ett krav, kontrollera i stället att den specifika anläggarfirman eller larmcentralen har ett giltigt certifikat mot rätt norm hos ett erkänt certifieringsorgan.
Får vem som helst installera ett inbrottslarm?
Att montera egen utrustning i egen lokal är inte i sig reglerat. Kräver ett försäkringsvillkor eller kundavtal att anläggningen följer SSF 130 följer normalt även krav på ett anläggarintyg från en certifierad anläggarfirma enligt SSF 1015. Kontrollera alltid det egna kravet innan ni väljer installatör.
Källor: Stöldskyddsföreningen om inbrottslarm, SSF om larmklasser, SSF 136 och SSF om certifieringsorgan.