Skyltning vid kamerabevakning: företagets krav
Den som kamerabevakar ska upplysa om det genom tydlig skyltning eller på annat verksamt sätt, och upplysningen ska nå den bevakade innan hen går in i området. Det står i 15 § kamerabevakningslagen. Skylten bär den väsentliga informationen, medan den fullständiga informationen ska finnas ett steg bort, till exempel på en webbsida eller som en utskrift i kassan. Spelar kameran in ljud ska det upplysas särskilt. Ansvaret för att innehållet stämmer ligger hos er, inte hos den som säljer skylten eller monterar kameran.
Skyltfrågan avgörs alltså efter att ni bestämt var kamerorna ska sitta och vad de ska göra. Den prövningen, med rättslig grund och lagringstid, ligger i reglerna för kamerabevakning på företag. Här handlar allt om vad ni skriver, var ni sätter upp det och vad som ska finnas bakom hänvisningen.
Måste man informera om kameraövervakning?
Ja. Kamerabevakningslagen kräver att den som bevakar upplyser om bevakningen genom tydlig skyltning eller på annat verksamt sätt. Formuleringen om annat verksamt sätt betyder att skylten inte är den enda tänkbara lösningen, men i en butik, en entré eller ett lager är det den som fungerar. Kravet gäller oavsett om ni spelar in eller bara tittar i realtid.
Upplysningsplikten står dessutom på egna ben. Den ersätter inte kravet på rättslig grund, och en väl formulerad skylt gör inte en bevakning tillåten som annars inte hade varit det.
Var och när ska skylten sitta?
Före inträdet i det bevakade området, enligt IMY. Den som passerar ska hinna se informationen och kunna välja att vända om, vilket i praktiken betyder skylt vid dörren snarare än inne i lokalen. IMY rekommenderar att skylten sitter i ögonhöjd, och har området flera ingångar ska det finnas en skylt vid var och en av dem.
Gå därför runt fastigheten med kameraplanen i handen och räkna ingångar i stället för kameror. En butik med entré från gatan, en dörr från gallerian och en lastport bakom har tre punkter där någon kliver in i bevakningen, och personalingången räknas lika mycket som kundentrén. Bevakar ni en yta utomhus, som en gård eller en parkering, ska upplysningen sitta där man kommer in på området och inte bara på husväggen.
Vad ska stå på skylten?
Enligt IMY är skylten det första av två informationslager, och där ska den väsentliga informationen finnas. Myndigheten pekar ut ändamålet, vem som är personuppgiftsansvarig med kontaktuppgift, vilka rättigheter den bevakade har, om ljud spelas in eller material lagras utanför EU, hur länge materialet sparas och var man hittar mer information.
Sex uppgifter som hör hemma på skylten
- Ändamålet. Varför bevakningen sker, formulerat i klartext: förebygga och utreda brott, trygga personalens säkerhet, skydda gods.
- Personuppgiftsansvarig och kontaktväg. Företagets namn och en adress eller ett telefonnummer som någon faktiskt svarar i.
- Rättigheterna. Att den bevakade kan begära information om behandlingen och vända sig till IMY med klagomål.
- Ljud och lagring utanför EU. Anges bara när det stämmer, men då tydligt.
- Lagringstiden. Antal dygn materialet sparas.
- Vägen vidare. Webbadress, QR-kod eller en plats i lokalen där den fullständiga informationen finns.
Innehållet följer IMY:s vägledning om att informera vid kamerabevakning och 15 § kamerabevakningslagen.
Omsatt till text på en skylt kan det se ut ungefär så här, med era egna uppgifter i klamrarna och bara de rader som stämmer hos er:
Kamerabevakning pågår i lokalen.
Ändamål: att förebygga och utreda brott och att trygga personalens säkerhet.
Ansvarig: [företagets namn], org.nr [nummer]. Kontakt: [e-postadress] eller [telefonnummer].
Materialet spelas in och sparas i [antal] dygn. Ljud spelas inte in.
Du har rätt att begära information om behandlingen och kan klaga till IMY.
Fullständig information: [webbadress] eller fråga personalen i kassan.
Håll språket enkelt och storleken läsbar på ett par meters avstånd. En skylt full av paragrafhänvisningar uppfyller sämre än en kort text som faktiskt går att läsa i förbifarten, eftersom kravet handlar om att upplysningen ska vara tydlig.
Skylten är första lagret, och vad är det andra?
Bakom hänvisningen ska den fullständiga informationen finnas. Den innehåller det som dataskyddsförordningen kräver: vem som är personuppgiftsansvarig, ändamålet och den rättsliga grunden, vilka som kan få del av materialet, hur länge det sparas, vilka rättigheter den bevakade har och möjligheten att klaga till IMY. Har ni dataskyddsombud står kontaktuppgifterna där.
Det praktiska flödet blir alltså skylt, sedan hänvisning, sedan hela texten. En egen sida på webbplatsen som QR-koden pekar mot fungerar bra, men IMY påpekar att det andra lagret också bör finnas i icke-digital form, exempelvis som en utskrift eller affisch vid en informationsdisk eller i kassan. Alla besökare har inte en telefon i handen, och en QR-kod hjälper inte den som just har fått sin stulen.
IMY:s tillsyn av Apotea pekar åt samma håll: kontaktuppgifterna och vägen till den fullständiga informationen måste vara praktiskt användbara, inte bara formellt existera. Testa därför er egen kedja innan kamerorna tas i drift. Skanna koden med en vanlig telefon, ring numret på skylten och kontrollera att den som svarar vet vad frågan gäller.
Måste ljudupptagning upplysas särskilt?
Ja. Kamerabevakningslagen kräver en särskild upplysning när bevakningen omfattar ljud, alltså inte bara en allmän formulering om att bevakning pågår. Skriv ut det på skylten med samma tydlighet som resten.
De flesta verksamheter landar ändå i att stänga av mikrofonen. Ljud fångar samtal som inte har med saken att göra, och nyttan är sällan värd den utökade avvägningen. På en arbetsplats är ljudupptagning dessutom ett av de exempel IMY normalt bedömer som otillåtet, vilket vi går igenom under kamerabevakning av anställda. Är mikrofonen påslagen från fabrik, kontrollera den innan driftsättningen.
Nästa steg: bestäm skyltarna samtidigt som kamerorna
Skyltarnas antal och placering faller ut ur kameraplanen, så ta besluten i samma möte. Be leverantören rita in var upplysningen ska sitta, och håll fast vid att innehållet är ert ansvar även när montaget ingår i leveransen. Underlaget för själva anläggningen finns i genomgången av kamerabevakning för företag, och för butiker med flera ingångar och kundflöden är zonplaneringen i butik den naturliga fortsättningen.
Vanliga frågor om skyltning vid kamerabevakning
Utformar IMY skyltar för kamerabevakning?
Nej. IMY tar inte fram några skyltar, och myndighetens exempel kommer från Europeiska dataskyddsstyrelsen och är inte bindande. Ansvaret för att informationen uppfyller kraven ligger hos den personuppgiftsansvariga, alltså hos er. En färdigköpt skylt märkt som GDPR-anpassad är därför en utgångspunkt som ni behöver komplettera med företagsnamn, kontaktväg, lagringstid och hänvisning.
Vem ansvarar för att informationen är rätt, vi eller installatören?
Ni. Ansvaret följer den personuppgiftsansvariga och går inte över till leverantören för att montaget ingår i offerten. Be gärna installatören föreslå placering och antal, eftersom hen ser kameravinklarna, men skriv texten själva och kontrollera den mot er egen bedömning av ändamål och lagringstid.
Ska personalen informeras på samma sätt som kunderna?
Skylten gäller alla som går in i området, personalen inkluderad, men den räcker sällan som enda information till anställda. De behöver veta vilka ytor som filmas, vad materialet används till och vem som kan titta i det, och den informationen ges naturligast innan bevakningen startar.
Räcker en QR-kod som väg till den fullständiga informationen?
Som enda väg är den svag. IMY rekommenderar att det andra informationslagret också finns i icke-digital form, exempelvis en utskrift vid kassan eller informationsdisken. Kombinationen fungerar bäst: QR-kod och webbadress på skylten för den som vill läsa direkt, och ett papper att lämna över till den som frågar på plats.
Källor: kamerabevakningslagen (2018:1200) 15 §, IMY om att informera om kamerabevakningen och IMY om vem som utformar informationsskyltar.